SGC LOGGA                                                             Malmö 140211

 

PRESSMEDDELANDE

Dieselns avgaser hälsofarligare än gasens

Den allt striktare emissionsregleringen för tunga fordon har lett till väsentligen lägre utsläpp av till exempel partiklar och NOx. Men den största hälsofaran ligger i den oreglerade delen av emissionerna. Tester visar nu att utsläppen av partiklar, aldehyder och mutagena ämnen är lägre för gasfordon jämfört med dagens dieselfordon. Resultaten är dock inte entydiga, emissionerna från ett testat gasfordon hade lika hög mutagen aktivitet som dieselreferensen.

Striktare reglering av emissionerna har bevisligen lett till lägre halter av de reglerade emissionerna, men halterna av till exempel NO2 och partiklar ligger, trots sanktioner från EU, för högt i de mest trafikerade områdena i Europas storstäder. Utsläpp av NO2, partiklar och aldehyder har samband med sjukdomar i de övre andningsvägarna, och forskningen visar att dessa utsläpp är mer hälsofarliga än man tidigare trott. Det finns inte mycket testdata på dessa oreglerade emissioner, men indikerar att det kan vara stor skillnad beroende på bränsletyp.
   I en ny studie har det visats att de oreglerade emissionerna för tre gasdrivna tunga fordon generellt sett är lägre jämfört med diesel. Lägre utsläpp av partiklar, NO2, aldehyder och polyaromatiska kolväten (PAH) betyder att gasfordon i lägre grad belastar vår stadsmiljö med hälsofarliga utsläpp. Gasfordon nr.2 var dessu-tom ett dual-fuel-fordon, som har diesellik prestanda, vilket är viktigt för att kunna konkurrera med dieseldrivna lastbilar. Ett av gasfordonen avvek dock, med emission av mutagena ämnen i paritet med dieselreferensen. Källan till detta kan vara motorolja. Fordonet hade också 6-8 gånger så lång körsträcka som de andra fordonen.

Utsläppen från transportsektorn uppmärksammas alltmer för deras hälsoskadliga påverkan. I Europa, Japan och USA har införande av striktare emissionsstandar-der minskat de problem med sot och fotokemisk smog som nu ses i tillväxtländernas storstäder. Forskningen upptäcker dock nya samband mellan ohälsa och transportsektorns utsläpp. Många ämnen som finns i tunga fordons avgaser finns inte med bland de reglerade emissionerna, som begränsar sig till koldioxid, kolmonoxid, NOx, kolväten, metan och partiklar. En del av dessa oreglerade ämnen är bevisat miljö- och hälsofarliga. Tillgängliga data visar ingen heltäckande bild, men indikerar att det kan vara stora skillnader beroende på bränsletyp. De oreglerade emissionerna utgör ofta mer specificerade delar av de reglerade emissionernas ämnesgrupper, t.ex. kolväten som karbonylföreningar (aldehyder, ketoner) och aromatiska kolväten (BTX och PAH:er)), och och den del av NOx som har störst hälsoeffekt, kväveoxiden NO2.
   Alla testade fordon var av emissionsklass Euro V eller likvärdigt. Fordon nr 1 och 3 var gasbussar med olika motorprincip. Fordon nr 2 var en lastbil för fjärrtransport ombyggd till dual-fuel-drift, alternativt metandiesel, dvs. motorn drivs med en varierande blandning mellan diesel och metangas, med diesellik prestanda som följd. Fordonet testades också i dieseldrift, men resultaten visar att det är mest fördelaktigt ur emissionssynpunkt att köra det i dual-fuel-drift.
   De föreningar som analyserades för alla fordon var aldehyder, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt partikelstorleksfördelning. I kombination med provextrakten från PAH-analyserna genomfördes även Ames salmonella test, ett test på mutagen aktivitet. Prov genomfördes med både kall och varm motor på samtliga fordon. Utsläppen av partiklar var väsentligen lägre för de två gasbussarna. För aldehyder var utsläppen väsentligen lägre vid gasdrift för alla tre fordonen. Partikulärt PAH var signifikant högre när diesel användes som testbränsle. För flyktiga PAH:er kunde inte samma tydliga samband visas då fordon 1 visade de högsta nivåerna. Genotoxiciteten var också avvikande hög. Källan till detta kan vara motorolja. Motoroljekonsumtionen är generellt högre i gasfordon, och dessutom var körsträckan för detta fordon väsentligen högre än de andra fordonens, och efterbehandlingssystemet var av ett annat slag. NO2 testades för fordon nr. 2, och uppvisade i dual-fuel-drift lägre nivåer jämfört med diesel.

Svenskt Gastekniskt Center har samordnat forskningsstudien, med finansiering av Energimyndigheten. Resultaten av studien finns nu publicerade i SGC rapport 289 ”Provning av oreglerade emissioner i tunga metangasdrivna fordon”, som finns att ladda ned via SGC:s hemsida.

För mer information:

Kristina Willner, AVL MTC
telefon: 08-500 656 10
e-post: kristina.willner@avl.com

Mattias Svensson, Svenskt Gastekniskt Center AB
telefon: 040-680 07 62
e-post: mattias.svensson@sgc.se

Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) med säte i Malmö bildades år 1990. SGC leder och koordinerar forskning, utveckling och demonstration inom energigasområdet med fokus på det förnybara. Resultaten av projekten redovisas i rapportserien SGC rapporter, som finns att ta del av på företagets hemsida. SGC svarar också för omvärldsbevakning inom området på uppdrag av sina intressenter. Bolaget ägs gemensamt av privata aktörer inom gasbranschen. För mer information om SGC hänvisas till www.sgc.se.

 

Till webbversionen  |  Avsluta prenumeration